Kon - det öppna landskapets bästa vän

Få utsikter är så lantligt idylliska som en klunga kor i en hage. Lugnt idisslande, bevakande med stora ögon och sakta trampande med klövar. Har du haft turen att komma en ko eller tjur nära så vet du att under den lugna ytan döljer sig ett kraftpaket som heter duga! 

Vi samarbetar med ett nätverk av KRAV-märkta gårdar runtom i Uppland och vårt nötkött kommer både från köttkor och från mjölkkor.

En trygg start i livet

Om årstiden är rätt kanske kalven föds i hagen. Då går kon ofta undan från resten av flocken. Precis som med alla djur så kalvar de flesta utan större omsvep medan andra behöver mer uppsikt och hjälp - så bonden behöver vara vaksam när det närmar sig. Det här händer när kalven som föds är en köttko - eller diko som det heter. 

De KRAV-märkta mjölkkorna däremot får en egen kalvningsbox och får själv rå om kalven. Kalvarna blir successivt avvanda från att dia mjölk och börjar beta gräs eller äta hö och ensilage. Den KRAV-märkta kalven får senast vid fyra månaders ålder möjlighet att vara utomhus även den.

Ett ko-liv är en stillsam tillvaro

“Köttkor lever ett lättsamt liv med så lite ingripande från mänskligt håll som möjligt utöver, såklart, omsorg”. Så säger Olle Linder som även har de flesta grisar vi idag säljer. Veterinären är ett ovanligt besök och kalvarna får gå med sina mammor tills de börjat beta gräs helt på egen hand. 

De unga kalvarna går i flockar med fullvuxna kor. Umgänget är oerhört viktigt för deras välfärd! Det är inte ovanligt att se hur äldre djur lär de yngre - inte bara sina egna kalvar - var det godaste betet finns eller var det går bäst att ta sig över bäcken. Korna betar tillsammans, idisslar tillsammans och vilar tillsammans. Om en ko ligger ensam i hagen finns det anledning för bonden att hålla ett vaksamt öga. Ofta kan det dock röra sig om att just den här kon försov sig lite och snart har lunkat på för att sälla sig till de andra.

Får gå utomhus i hagen och fritt i ladan

De KRAV-märkta korna får gå ute hela sommaren. Det finns konventionella köttkor som får gå inne året om, så det här är en viktig skillnad.  När korna går utomhus dygnet runt har de alltid tillgång till skydd - det kan röra sig om någonting som byggts eller till exempel en skogsdunge. Mjölkkor kommer tillbaka till gården för att mjölkas medan köttkorna går i hagen dygnet runt hela sommaren. 

På vintern får de KRAV-certifierade korna gott om utrymme i en luftig och skyddad ladugård. Korna har även möjlighet att gå ut även om där inte finns något bete.

Kor kan komma att kura ihop sig i en klunga när vädret inte bjuder dem att ligga ner för att sova - som vid stark vind till exempel. Då lutar de sina huvuden mot varandra och turas om att värna om de mindre. Samtidigt behöver kor få möjligheten att röra sig fritt och skapa avstånd när de så känner för. 

Gräsbete är kons fröjd och glädje

Det är kornas välbekanta fyra magar som gör dem anpassade till att äta gräs.I dem finns mikroorganismer som får gräset att jäsa och gör det möjligt för kon att smälta näringen. Gräset skickas mellan tre “gemak” - i själva verket delar av strupen-  och idisslas innan det hamnar i magsäcken. Kon kan ägna åtta timmar om dagen åt att idissla, ett heltidsjobb bara det med andra ord! Den här biologiska matsmältningsfabriken arbetar i takt med hjärtslagen så kornas lugn är viktigt för att maskineriet inte ska bli överhettat. 

Att äta gräs är det bästa en ko vet. Favoriten är spätt, nytt gräs eftersom det är sockerrikt - även kor gillar sina snabba kalorier! Om en ko äter mycket spannmål som till exempel majs och sojabönor - något som är vanligare i Nord- och Sydamerika -  blir den större och fetare mycket snabbare. Det här är dock inte speciellt bra för kornas hälsa och heller inte för oss.  

Att få gå på grönbete gör att det tar längre tid för kon att växa till sig. Köttet blir då i regel magrare och mer näringsrikt. 

Ju mer spannmål och bönor en ko äter, desto mer  fett av typen omega 6 producerar den. Vi behöver äta sådant fett, men i små mängder. Gräsätande kor, däremot, bildar främst fett av typen omega 3. Det här är den mer nyttiga sorten – den som återfinns i fet fisk och i vissa vegetabiliska oljor. Det här fettet behöver vi alltså äta mer av.

De KRAV-certifierade korna får utöver gräs, hö och ensilage en liten mängd kompletterande foder som till exempel vete, korn och ärter. Då är det ekologiskt odlat, oftast på den egna gården. Detta ser till att de växer i jämn takt.

Hälsosamma kor får mindre antibiotika

Förebyggande arbete för djurens hälsa är a och o i ett ekologiskt jordbruk. Självklart blir sjuka kor omhändertagna av veterinär och de får även antibiotika om det behövs! Men när det här händer sätts den KRAV-märkta kon i karens dubbelt så länge än vad som är minimum enligt svensk lag. Det här är för att läkemedelsrester inte ska finnas kvar i köttet efter slakt.

Läs mer om KRAV-märkta kor här.

Kor behövs för öppna landskap och gör jordbruket hållbart

Korna kan beta mellan stenar och träd i områden som inte passar för odling. Därför kan vi se kor som ett resurssmart inslag i Sveriges jordbruk och matförsörjning. Dessutom bidrar korna till våra vackra öppna landskap, och gör stor nytta för naturen. En bit kohage påverkad endast av kornas betande är bland den mest artrika marken vi har i Sverige. 

Trampet från kornas klövar och betandet från deras mular “stör” lagom mycket för att hålla tillbaka vissa delar av naturen och släppa fram andra: en del gräs, örter och insekter trivs som bäst i hagar. Det här underhållet är alltså viktigt för att öka artrikedomen - eller biologisk mångfald som det också kallas. Det här i sin tur ökar naturens motståndskraft vid svajningar i väder, vind och regn - som till exempel klimatförändringar för med sig. 

Antalet nötdjur i Sverige är på nedgång och med dem försvinner också våra hagar. När betesmark viker undan är det ofta slyskog som tar över; det är alltså skogsbruket som okontrollerat flyttar in vilket gör att marken vare sig är speciellt bra skog eller har i närheten av liknande biologiska mångfald som hagen. Det tar nämligen hundratals år för betesmark att bli sådär artrik. 

Korna är dessutom viktiga i allt ekologiskt jordbruk. Utöver att de producerar gödsel så är deras hö och ensilage, det som kallas vall, odlat på mark som ligger i träda för annan odling. Växelodling, alltså att man odlar olika saker på samma bit mark för varje år, är en grundpelare i ekologiskt jordbruk.

Korta resvägar för stressfri slakt

För att kött ska få vara KRAV-märkt måste även slakten vara certifierad. Vi arbetar med gårdar som ligger max två timmars resa från slakteriet. Djuren behöver då inte övernatta på slakteriet.

Korna ska hanteras lugnt och varsamt så att de stressas så lite som möjligt. De får inte vänta i mer än 15 minuter i drivgångarna som är utformade för att minimera stress för djuren. Elektriska pådrivare får aldrig användas utan istället utnyttjas djurens naturliga beteende för att driva dem. Det kan vara att använda mörker och ljus för att föra djuren framåt, att hålla samman djuren eller låta dem följa ett ledardjur. Den KRAV-certifierade kon bedövas utom synhåll från de som ännu inte bedövas. Bedövningen sker med bult och sedan avblodas kon vilket blir själva avlivningen. 

Alla KRAV- certifierade slakterier, oavsett storlek, måste ha en specialutbildad djurskyddsansvarig person och hon eller han fungerar även som länk till KRAV, deltar i viktiga möten med dem för att hålla sig uppdaterade och måste arbeta för att förbättra eventuella brister. Därför är KRAV-slakterier väl kontrollerade.

Att slakten går rätt till är lika självklart som djurens välfärd under deras livstid. Men att den går rätt till är viktig även för köttet. Djur som stressas under slakten producerar kött med högre PH-värde och därmed ett mindre hållbart kött med dålig eftersmak.