Våra lamm - ett liv i skog och mark

På gröna ängssluttningar betar våra lamm färskt gräs och örter - precis den föda som är naturlig för dem.

“För oss är lammen en del av landskapsvården, djuren här fyller ett syfte”

- Kenneth och Ulla-Britt Aura som driver Plogsbo Gård i södra Dalarna.

Tillsammans med korna blir får och lamm vårdare av våra öppna landskap. Fåren kan dessutom kan beta där kor inte kan, eftersom deras klövar och mular är mindre så är de lite nättare och mer framkomliga, helt enkelt. 

Föds på våren

Våra lamm föds på tidiga våren, oftast när fåren inte släppts ut för sommaren ännu. Tackan får lamma avskilt och får rå om sitt lamm ensam i några dagar innan de introduceras för en större grupp får igen. KRAV-märkta får går löst i ladan eller stallet under vintern. Här har de möjlighet att gå ut i en vinterhage innan det är dags för att släppas ut på grönbete. Vid det här laget är lammen några veckor gamla och diar fortfarande. Lammen diar större delen av sommaren och mot höstkanten, när de börjat äta eget gräs, så är det dags att få gå i en egen hage en tid. 

På Gårdssällskapet säljer vi bara höstlamm eftersom lammen då fått gå ute under nästan hela sina liv. Att de äter gräs och örter märks också direkt på smaken på köttet, och känns bra i magen!

Naturliga gräsklippare

Det finns bönder som hyr ut får och lamm över sommaren för att hjälpa folk hålla efter på sina gårdar och golfbanor. Inom jordbruket är fåren ofta en del av ett större jordbruk och får jobbet att ta hand om och hålla efter betesmarker. Just av den här anledningen är flockar med får och lamm ofta ganska små och svensk lammuppfödning sker på liten skala i jämförelse med i andra länder. 

Lamm är jämförelsevis lättskötta sommartid; de hittar allt de behöver äta i hagen och behöver bara tillgång till vatten och en saltsten. Får och lamm är speciellt bra för områden som har växt igen med sly och eftersom de har mindre klövar än korna så fungerar de bra i lite mer känsliga områden.

En närproducerad meny

Lamm är idisslare och har precis som korna fyra magar - de är alltså bäst anpassade för att äta gräs. När djur får äta sin naturliga föda leder det till mindre stress och de mår bra. 

Ett varierat bete är bra för alla djur som idisslar, så även för våra lamm. Det är skillnad på olika sorters gräs och i hagen växer ofta andra örter, buskar och till och med träd. En skarpsynt bonde kan se hur djuren tycks söka sig till det de behöver - ibland till och med medicinalväxter. 

På vintern får får och lamm äta så mycket hö och ensilage som de vill. Djur som idisslar spenderar väldigt mycket tid med att just äta och idissla, så det är tur att de gillar det! 

När en tacka ska lamma, och precis efter,  får hon extra mat i form av spannmål och något protein som åkerbönor, raps eller soja. Det här kallas kraftfoder.  

Lite kraftfoder behövs även för att lammen ska växa  till sig mot hösten, men det får aldrig vara mer än en tredjedel av vad lammen äter. 

Den allra största delen av KRAV-märkta lamms foder måste komma från den egna gården eller närområdet. Det måste också vara ekologiskt odlat, vilket innebär att vare sig konstgödsel eller andrakemiska naturfrämmande bekämpningsmedel används.

Förebyggande omsorg och gott om utrymme ger hälsosamma lamm

KRAV-certifierade får går ute så länge vädret tillåter på hösten. Deras ull gör dem ju naturligt skyddade mot väder och vind! Även om ull kan tänkas alldeles för varmt under sommaren så isolerar den vid hetta lika bra som den värmer vid kyla. 

När fåren bor inomhus under vintern går de fritt med gott om utrymme och de får även gå ut en del av dagen. Frisk luft och bra ventilation är jätteviktigt för fåren eftersom de mår dåligt av fukt. 

KRAV-certifierade lamm får inte rutinbehandlas för parasiter och precis som alla svenska jordbruksdjur får de heller inte behandlas förebyggande med antibiotika. 

Självklart behandlas sjuka djur! Men om ett lamm behövt medicinering så sätts det i karens, dubbelt så länge än vad läkemedelsverket föreskriver för just den medicinen. Det här är för att ingen antibiotika eller annan medicin ska dröja sig kvar i köttet.

Få svenska lamm på matborden i Sverige

Bara en tredjedel av de lamm vi äter i Sverige kommer från svenska jordbruk. 

Det är svårt för våra bönder att konkurrera med den utländska marknaden, inte minst eftersom mindre sträng kategorisering gör att mycket av det utländska lammet i själva verket är får: alltså för gamla för att egentligen få kallas lamm. 

Dessutom så har importerat lamm såklart inte haft samma djurskydd som är lagstadgat i Sverige. Det är många länder lagligt både med svansklippning och kastrering, utan bedövning. Där gäller heller inte samma stränga lagar kring antibiotika och annan medicinering, som här i Sverige. 

Importerat lamm har dessutom inte gynnat våra landskap eller försörjt en bonde här i Sverige.

Slakt

För att kött ska få vara KRAV-märkt måste även slakten vara KRAV-certifierad. 

Lammen slaktas när de är ungefär ett halvår gamla. De åker ca två timmar till slakteriet i transport som är specialbyggd. De måste få vara i grupp både när de åker och när de kommer fram till slakteriet. De får halm eller annan strö för sysselsättning. 

Drivrännor används aldrig vid slakteriet och miljön måste vara utformad för att minimera stress: där får inte finnas bländande ljus, tvära krökar eller motgående luftströmmar, till exempel. 

Elektriska pådrivare får aldrig användas utan istället utnyttjas djurens naturliga beteende för att driva dem. Det kan vara att använda mörker och ljus för att föra djuren framåt, att hålla samman djuren eller låta dem följa ett ledardjur. Det är inte tillåtet att dra i ullen för att hantera lammen. 

Våra lamm bedövas med elektricitet innan de avblodas. Lammet får vare sig bedövas eller avblodas inom synhåll för de andra lammen.